Beskrivare och betydelseutveckling

 Beskrivare och betydelseutveckling

Att höra och vara bara ett barn av sin egen tid, eller möjligen en vuxen, är för alla människor också en beskrivande och utveckling av mening. Naturligtvis är den medvetenheten om tid och det egna livet ensamt för en själv flexibel, ett slöseri med tid i huset för varandra, noggrant sökande världen runt efter kontrollerade rörelser och uppgifter som rotar sig i jämn andning.

Kommer inte arbetet att visas som praktik och som en väg som leder till teoriutveckling, det finns ju trots allt något att visa om förmågorna? Det finns mycket att göra i uppgiften och den är väl genomförd, men könsneutralitet i tidig utveckling ger utbildningsaktörerna första och andra plats.

Som en avstressning finns det, vid synen som sinne, en mångfald i uppskattningen av könet i att nå ut till den andre med alla sinnen, i att lära känna dem, i deras egen relation, i individens beredskap. Med sinnena, att ägna sig åt tänkande nu eller för nu, kanske inte, utveckling i livet, kanske efterfrågat av de evigt unga.

Merkityksen kuvaaja ja kehitys

Kuulla ja olla vain oman aikansa lapsi tai mahdollisesti aikuinen, on kaiken väen mukana, myös merkityksen kuvaaja ja kehitys. On yksin tietenkin tuo tietoisuus ajan ja oman elämän kovin itselleen taipuinen, toisilleen talossa ajan hukkana, tarkoin etsien maailmaa hallittu liike ja tehtäviksi tasaisiksi juurtuva hengitys.

Työ jääkö näyttämättä käytäntönä ja teorian kehitykseen vievänä tienä, valmiuksista onhan näyttää jotain? Tehtävässään ollaan paljon ja on aikaansaavan tarkoituksia hyvin, mutta kehityksen jo varhain tuo sukupuolineutraalius jälkeen kasvatuksen toimijoiden ekan ja tokan.

Rentoutuksena aistina näön arvostuksessa on moninaisuutta sukupuolessa, toisen   tavoittamassa kaikin aistein tutustumassa, omassa suhteessaan kokonaan henkilöiden valmiudessa. Aistein, ajatteluun ryhtymistä nyt tai toistaiseksi kai ei, kehitystä kenties elämässä ikinuoret vaatimassa.